Det är onsdag. Det betyder att det ska ätas pasta. YEEES!!! HIGH FIVE!!
Men mat ska jag inte prata om nu, även om det i Italien pratas skrattretande mycket om mat. Ponera till exempel att jag, på en lärares begäran, inte skulle kunna böja verbet "lansciare" (som betyder "att kasta") enligt tredjeperson plural, i formen congiuntivo imperfekt*, utan istället svarar att jag åt en riktigt schysst Pizzaiola igår - får man ändå samma "bellissimo!!" tillbaka. Som om man svarat rätt och dessutom citerat Dante.
Det jag vill säga är att JACK, LEO och ODD kom hit i helgen. De var på en Eurotrip och var senast i Belgrad. Från Belgrad hörde jag ungefär detta: "Tja. Vi är i Belgrad och dricker så mycket öl att vi nästan måste åka hem, men vill du ha ett vykort så skriv din adress. Tjaaaa..."
Två dagar senare klampar Jack, Leo och Odd in i mitt rum medan jag pratar i telefon, och Jack säger "öh kan man röka på balkongen!" De har inte ens behövt röja sin plan genom att ringa för att be mig öppna, utan klarat biffen med adressen och turligt nog fått min medboende att öppna porten. Snyggt killar!
Jag blir så förvånad att jag inte orkar upprätthålla en förvånad image, utan svarar "javisst, men du måste öppna de där persienngrejerna." Så avslutar jag jag samtalet och kan ge efter för häpnad. Efter glädjesessioner bjuder grabbarna på radioaktiv antikrist-sprit från Serbien. Gillart. Och så följer mången öl och fina dagar där killarna bland annat får lära sig att ha socker i espresson, och att man fan inte äter pizza på restaurang innan kl fem.
Vanligtvis vet jag inte hur mycket jag skulle gilla att tre svettiga killar från Serbien med 600 % mer cigg och sprit än rena kalsonger, klampar in på mitt rum, oanmälda... Men den här gången, med de här killarna, var det endast riktigt riktigt upplyftande!
*rätt svar: lansciassero.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar